...när man sitter upp. Annars kan det sluta så tråkigt. Idag bestämde jag mig för att rida hela passet utan stigbyglarna. Alltså monterades de av från sadeln. Det gör det dock lite intressant när man ska upp på hästen. Men jag kommer ju upp barbacka så det borde inte va nån större skillnad med sadel utan läder tänkte jag. Lite övermodigt kaxig knallade jag upp på den större av de två pallarna vi har i ridhuset. Slängde lite slappt över höger ben över bakvalvet. Ridbyxorna tog emot lite, alltså blev rörelsen lite stel. Då kommer Europa på den smarta idén att ta ett steg framåt och bort från pallen. Och eftersom jag har sadel idag fastnar högerfoten i bakvalvet på sadeln...Jag lyckades få ner vänster fot på marken, höll på att ramla baklänges men hittade på nåt mystiskt sätt balansen igen. Kan meddela att det inte är kul att bända upp benen i spagat eller split eller va f*n det nu blir. Lyckades trassla loss höger ben från sadeln och få fast mark under båda fötterna igen. Hästen tittade på mig som om jag vore helt knäpp i huvudet. Resultatet av det lilla cirkusnumret (som jag e väldigt glad att ingen såg) är att jag har sträckt muskeln i vänster skinka, men bara lite, och satans så ont i vänster knä. Senor och musklerna där uppskattade inte den ofrivilliga stretchövningen :( Får se hur skönt det känns att gå imorgon. Nu känns det inge vidare iallafall:(
Ridningen gick hyfsat idag. Fick till fyra steg(!) riktigt bra form, alltså perfekt. Försökte tänka på det som Eva sa på lektionen. Att inte vara så hård i handen. Att styra väg och fart med YTTER tygel och inget annat på voltspåret. Försöka hitta en jämnare trav, komma bort från symaskinstraven. Med andra ord totalfokus! Gick rätt okej, även om formen inte är den bästa, men om vägen och farten funkar kommer resten att följa. Blev lite störd när det kom in ett annat ekipage, så jag slutade efter det. Red i en timme iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar